Natrium - Na

Natrium är den huvudsakliga extracellulära elektrolyten som arbetar i nära samspel med kalium (natrium-kalium-pumpen). Det ansvarar för kroppens vätskebalans (reglerar det osmotiska trycket), blodtrycket samt korrekt nervledning och muskelkontraktion [1]. NRC-normen för en vuxen hund är MR 75 mg, RA 200 mg / 1000 kcal ME; för katt är den lägre — MR 160 mg / 1000 kcal ME (RA ca 170 mg), vilket återspeglar kattens annorlunda njurfysiologi [1].

Förekomst: Butiksköpt muskelkött är avblodat och fattigt på natrium — detta är en vanlig orsak till för låga natriumnivåer i hemgjorda dieter. Den rikaste källan är färskt eller torkat blod (plasma, torkat hemoglobin). Natrium kompletteras genom tillsats av torkat hemoglobin eller oioderat sten-/havssalt i mikrodoser (1 g koksalt = ca 390–400 mg natrium) [1]. Häll inte ut köttsaften från upptinat kött — den innehåller lösligt natrium.

Brist: Brist till följd av en ren köttdiet är sällsynt, men i avblodat butikskött är det lättare att uppnå än man kan tro. Klinisk brist är nästan alltid ett sekundärt problem — kraftig vätskeförlust (kräkningar, diarré, omfattande brännskador) eller Addisons sjukdom (binjurebarksvikt som förstör mekanismen för natriumretention) [2].

Överskott: Hundar och katter har lägre tolerans för saltöverskott än människor, och katter är känsligare än hundar [1]. Saltförgiftning är direkt livshotande — det sker oftast när djuret äter salta matrester (charkuterier, chips) eller hemgjord trolldeg. Saltöverskott drar snabbt ut vatten från cellerna (inklusive hjärnans), så efter extrem törst, kräkningar och diarré uppstår snabbt neurologiska symtom: förvirring, muskeldarrningar, kramper och i slutändan död. En rå diet innehåller mycket fukt (ca 65–75 %), vilket ger njurarna en buffert för att utsöndra överskott — men det är ingen anledning att salta maten.

Vad man bör se upp med

Natrium bör alltid betraktas tillsammans med kalium — läs mer om deras inbördes förhållande i artikeln Natrium : kalium-kvot. Natrium är inte ett verktyg för att hantera kattens urinvägshälsa — tillsätt inte salt för att "späda ut urinen", eftersom den generella hydreringen är det avgörande [1]. Använd inte joderat salt för att komplettera natrium hos katt — katter är känsliga för överskott av jod, som bör komma från en kontrollerad källa (alger, dedikerat tillskott) och inte från salt.

Källor

1. National Research Council (2006). Nutrient Requirements of Dogs and Cats. National Academies Press. https://nap.nationalacademies.org/catalog/10668/nutrient-requirements-of-dogs-and-cats
2. Hand MS, Thatcher CD, Remillard RL, Roudebush P, Novotny BJ (2010). Small Animal Clinical Nutrition, 5th Edition. https://www.markmorrisinstitute.org/sacn5.html